P3 Krim

Just nu pågår rättegången efter mordet på C Gambino, som sköts ihjäl i ett parkeringsgarage i Göteborg för ett år sedan. Enligt polis och åklagare var mordet en del i den eviga konflikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax efter 22.30 tisdagen den 4 juni kör rapparen C Gambino in i parkeringshuset vid Selma Lagerlöfs torg på Hisingen. Han har varit och träffat vänner och tränat och ska bara hem. I garaget väntar hans mördare. ”Det hela går väldigt fort, så som vi uppfattar det så avlossas det skott från baksätet av bilen mot honom”, säger Therese Edvardsson, polis som utrett mordet. När han mördades var C Gambino på topp i sin karriär. Några veckor före mordet hade han prisats för sin musik och tagit emot sin första Grammis. C Gambino var själv inte gängkriminell men både polis och åklagare menar att han mördades som en del i den långvariga konflikten mellan Norra och Södra Biskopsgården. I rapparens närhet fanns personer med koppling till den norra sidan av konflikten. ”Det blev en rejäl fjäder i hatten för nätverket Södra Biskopsgården, när man tog bort Gambino”, säger Cecilia Ekblad, utredningsledare vid grova brott på polisen i Göteborg. Fyra män i 20-årsåldern står nu inför rätta, två av dem beskrivs som tongivande i Södra Biskopsgården – alla fyra nekar till brott. I det här avsnittet hör du polisens bild av hur mordet planlades och också motivet bakom. Efter halvår efter mordet på C Gambino sköts en annan rappare, Gaboro, ihjäl i ett parkeringshus i Norrköping. Han blev den sjätte rapparen som dödas på lika många år. Programledare: Fanny Hedenmo och Jenny HellströmReporter: Petra BerggrenProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på

18 Juni 39min

Idag kom domen efter morden på de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth. Pojkarna hittades döda i två olika skogsområden utanför Stockholm sommaren 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av juli hittas en kropp utanför Nynäshamn, det visar sig vara 14-årige Mohamed som några dagar tidigare försvunnit från sitt boende i Nyköping. Han har blivit brutalt misshandlad och dödad. Tidigare idag gästade P3 Krims producent Jenny Hellström P4 Extra och berättade om bakgrunden till mordet.

17 Juni 6min

I april 2024 noterar polisens spanare ett par i en bil, de verkar mycket intresserade av containrarna på hamnområdet i Norviks hamn. Det blir upptakten till det största beslaget av kokain i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I Sverige har vi 7,5 miljoner röstberättigade, den här mängden kokain skulle räcka till en festdos till alla röstberättigade svenskar. Det är klart att det här inte bara var avsett för Sverige”, säger Jon Linälv, utredningsledare vid polisen. Snart avslutas en omfattande rättegång, efterspelet till det stora beslag av kokain som gjordes i Norviks hamn utanför Nynäshamn i april förra året. Tre kvinnor och 14 män står åtalade, på olika sätt misstänkta för inblandning i synnerligen grovt narkotikabrott. Samtliga nekar till brott. Enligt åklagaren har flera av de åtalade koppling till gängledaren Ismail Abdo och hans nätverk Rumba – åklagaren menar Abdo är en av huvudmännen som sett till att kokainet kommit till Sverige. Han är häktad i sin utevaro. Hela härvan rullades upp förra året när polisen spanade på en kvinna och en man som satt i en bil på en grusväg i närheten av hamnen. Paret verkade mycket intresserade av vad som pågick innanför stängslet och ska ha haft i uppdrag att hålla koll på en specifik container. Den hade färdats från USA via Panama och Belgien till Nynäshamn. I lasten fanns drygt 1,3 ton kokain till ett gatuvärde av 1,2 miljarder kronor. ”Vi stack in kofoten för att punktera det som var innanför, det skulle kommit ut ris men det blev bara vitt pulver på kofoten”, säger Thomas Winqvist, tullinspektör. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmReporter: John Pira Producent: Jenny HellströmLjudtekniker: David Ohlsson och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

11 Juni 33min

I det här avsnittet dyker vi ned i det som har blivit de kriminellas främsta brottsverktyg de krypterade telefonerna. Polisen upplevs ofta ligga steget efter men är det verkligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”En kedja är ju som bekant inte starkare än den svagaste länken, det kanske inte är du som är den svagaste länken men det betyder inte att din planering inte kan kommas åt ändå”, säger Pierre Sandin, analytiker på grova brott vid polisen i Västernorrland. Krypterade telefoner eller ful-lur, som de ibland kallas, det är ett viktigt brottsverktyg. I dem planeras alla möjliga brott och i de senaste årens polisutredningar är det i mobiltelefonerna som några av de mest avgörande bevisen har hittats. Polisen har idag ganska långtgående möjligheter att avlyssna och spionera på digitala enheter men ett huvudbry är krypteringen. En telefon kan ha ett operativsystem som skyddar informationen. ”Sami”, som vi kallar honom, är i 20-årsåldern och tidigare rört sig i kriminella miljöer – nu tjänar han pengar på att installera säkra system i brottslurar. ”Den går inte att komma in i. En vanlig Iphone kan polisen lätt komma in i men det kan dom inte i den här, tror jag”, säger han. I det här avsnittet tittar vi närmare på operativsystemet som gäckar polisen och som också är första valet just nu för personer i gängmiljön. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

4 Juni 34min

Polisen har börjat använda sina specialutbildade förhandlare för att nå kvinnor som riskerar att utsättas för dödligt våld av en partner och försöka få dem att lämna relationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kvinnor mördas av sina män i nära relation. Vi kan inte alltid sitta och vänta på vår stol. Vi måste försöka, våga och testa nya arbetssätt”, säger Marie som arbetar som förhandlare vid polisen i Region Nord. Vi har i ett tidigare avsnitt berättat om polisens nationella satsning mot våld i nära relation, Operation Beta. I det här projektet har en lista tagits fram som består av runt 800 namn, främst män men också ett antal kvinnor. Det är individer som uppfyller ett antal kriterier som innebär en risk för att de ska utöva dödligt våld mot sin partner eller expartner. I det här avsnittet besöker vi polisen i Region Nord där man testar ett nytt sätt att nå kvinnor som lever i våldsamma relationer. Idén väcktes i samband med ett rutinärende, en trafikolycka och en skadad kvinna, berättar Anders Elmroth, gruppchef vid polisen i Östersund. ”Men ambulanspersonalen ser att hennes skador inte kommer från en trafikolycka. När vi gör inre slagningar så ser vi att den här mannen är straffad för brottslighet mot andra kvinnor”, säger Anders Elmroth. Frågan nu blir – är den här kvinnan i själva verket utsatt för våld i nära relation och hur når polisen i så fall fram till henne? Anders Elmroth tar kontakt med förhandlaren Marie och ber henne att försöka vinna kvinnans förtroende. ”Då vill jag ju tro att det här förtroendet som vi förhoppningsvis bygger upp finns kvar hos henne. Att den dagen hon känner sig redo att lämna relationen, då vet hon att jag sitter och väntar på det samtalet”, säger Marie. I det här avsnittet möter vi också Freja, som vi kallar henne. Hon är en av alla de som hörde av sig till oss efter vårt första avsnitt om Operation Beta. Freja levde under flera år i en våldsam relation. Är du en någon du känner utsatt för våld i nära relation? Du kan alltid höra av dig till exempelvis den nationella Kvinnofridslinjen på nummer 116 016. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

28 Maj 55min

4 februari 2025 har för alltid skrivit in sig i historieböckerna. 35-årige Rickard Andersson skjuter ihjäl tio personer på Risbergska skolan och tar sedan sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Motivet bedömer vi kopplat till en vilja att ta sitt egna liv. I samband med det har han valt att ta ut sin upplevda frustration och aggression på den omgivning som befann sig på en plats som hade ett personligt värde för honom”, det sa Henrik Dahlström, polisens kommenderingschef på presskonferensen i förra veckan när polisens slutsatser presenterades. Det har nu gått tre och en halv månad sedan massmordet på Campus Risbergska i Örebro. 500 personer befann sig på skolan den där tisdagen – elever, lärare och övrig personal. Tio av dem kom aldrig hem igen. Polisen har kommit fram till att den enda som kan misstänkas för inblandning i dådet är Rickard Andersson – som tog sitt eget liv inne på skolan. Eftersom den misstänkte är död blir det ingen rättegång – men polisen har ändå valt att berätta om sin utredning offentligt, vilket är ovanligt. Det är på grund av dådets stora konsekvenser som man gör det. För att drabbade, anhöriga och andra ska få svar på vad som hände och varför. I det här avsnittet går vi igenom polisens utredning, hur man resonerar kring motivet, Rickard Anderssons förberedelser och också polisens egen insats. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

21 Maj 31min

Petra tipsar om en ny podd som djupdyker i brottsutredningar och granskar aktuella och äldre fall genom intervjuer med berörda och experter.

14 Maj 1min

För några år sedan lämnade Evin Cetin advokatyrket, hon kände inte att hon gjorde skillnad längre. Nu försöker hon ge svar på det som hon beskriver som det stora misslyckandet att allt fler unga hamnar i eller drabbas av grov kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 kom hon ut med boken Mitt ibland oss, skriven tillsammans med Jens Liljestrand. Den bygger på intervjuer med unga kriminella och deras anhöriga. Då fick hon kritik när hon använde ordet barnsoldater. ”På den tiden var det ju nästan skräckinjagande att 17, 18, 19, 20, 21-åringar var involverade i det grova våldet”, säger Evin Cetin. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen över det begreppet längre. De unga utförarna är betydligt yngre - 13, 14 år, ibland till och med yngre. I sin nya bok har hon återigen följt många unga i den gängkriminella världen och även deras föräldrar. Förutom att de är yngre så syns också flera andra tydliga förändringar, menar Evin Cetin. ”Vi ser ju att vårt fokus kring storstäderna har ändrats ganska markant. Vi ser hur barn och ungdomar från landsbygden är involverade. Vi ser tjejerna, och också någonting som gängen själva beskriver – de ”svensk-svenska” barnen”. De svensk-svenska barnen, eller de etniskt svenska barnen, där allt ser bra ut på pappret. Skolan fungerar, det finns närvarande föräldrar. Unga personer som inte har gjort några avtryck i myndigheternas register eller är knutna till något nätverk har börjat dyka upp i polisutredningarna. I boken berättar Evin Cetin om sitt möte med en ung kille. Han är bara 15 år men har varit med länge och hans jobb är att rekrytera få tag i nya barn, unga utförare. Gänget måste sprida riskerna, förklarar han, nu när polisen är på dem hela tiden i takt med samhällets åtgärder mot brottsligheten. ”Samhället får inte fastna i dåtiden beskrivning av gängkriminaliteten, alltså ett år eller två år sedan. För den är så rörlig och snabb.”Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

14 Maj 31min